Äntligen börjar Kiino uppskatta att vara på jobb! Istället för att sitta ensam och vara ynklig, har han få börjat träffa nya kompisar och busa om dagarna istället! Här är han med favoritgruppen, Frallorna Gaia och Siri och basset Bonnie. De har lajbans tillsammans, det är fullt ös och sen är det medvetslös. Idag fick han träffa en annan grupp, och fann en ny bff i shiban Leia. Det är SÅ skönt med en valp som kommer överens med allt och alla. Min förra valp, Zhili (Minus dotter för dom som inte minns) var ju jättesvår i nya miljöer, med nya folk och nya hundar.. Min egen dagisfavorit är Alice. Hon är som en smalare version av Hicka 🤷🏼♀️ Kolla in bara, haha! Love her. Kiino har för övrigt även charmat personalen på jobb. Man blir faktiskt trött av att jobba. Då FÅR man utnyttja kollegornas knä att ta en tupplur i. Faktiskt. Det är så skönt att han blir så trött på jobb, för det underlättar verkligen tågträningen på väg hem. Han vill ju gärna sitta i knäet, annars blir han yyyynkliiiig. Men på väg hem lägger han sig sjölvmant vid mina fötter och _däckar_. Utan ett litet pip ens. Så duktig! I normala fall fungerar tågresorna bra, men idag vart vi utskällda av tågvärden. För vi satt på fel sida av tåget. Inte fel ände, eller i fel vagn. På fel SIDA. Vi satte oss som vanligt i vagnen man får hund i.
Alla säten på höger sida (se bild) var upptagna, så vi satte oss på vänster sida, där det satt EN person på hela raden. Inget konstigt med det, vi brukar sitta på den sidan. Kiino lade sig vid mina fötter och somnade, precis under mitt säte. Då kommer tågvärden och säger att nej, där får vi inte sitta alls det, vi måste sitta på höger sida för det är bara där man får lov att ha hundar för det finns faktiskt barn som blivit bitna! Eh, jaha? Men jag flyttar mig såklart om det kommer någon med barn eller en vagn som behöver platsen. Men det dög inte, jag fick ändå inte sitta på den tomma sidan av tågvagnen. Som tur var så reagerade andra i tåget, folk som satt på den fulla sidan. En man suckade och reste sig så att jag kunde sätta mig där istället, och en ung kille förkunnade högt och tydligt hur löjligt det var och vilken ”gnälleröv” tågvärden var. Så nu vet ni det, alla skåningar. Även om där inte finns plats så MÅSTE ni med hund sitta på den högra sidan! Undrar just hur vi ska göra när vi har både vagn, barn och hundar med oss...
0 Kommentarer
Vädret var så ruskigt mysigt igår också, så vi drog på oss lite kläder, kopplade hundarna och gick en liten sväng i kvarteret. Alltid när vi går vid detta trädet (vilket vi gör minst en gång om dagen, då detta är vid vår vanliga snabbkiss-runda) så ska Kiino tvunget tugga på alla småpinnar som hänger ner. Han är fullständigt pinntokig, och det är tydligen extrakul när de sitter fast på trädet. Den lilla lekplatsen är omgiven av träd till ungefär 90%, så när Ilara gungade fick Kiino springa lös och leka med Dobby som ju såklart följde med på vår promenad. Ser ni hur stilig min lilla valp har blivit?
Min stjärna ⭐️ Så blev bloggen sådär sorgligt bortglömd igen. Men för att vara helt ärlig så har jag inte haft något så värst spännande att uppdatera er om. Att ha valp är inte så spännande enligt mig. Man tragglar vardagslydnad och lite basic grunder, men inget seriöst och man skojar mest tillsammans. I alla fall är det så det går till här hemma. Men nu är herr terrier en stor kille! Han har vuxit om Minus och alla katterna, han kan numer hoppa upp i både soffa och säng själv, förutom när han är trött. När han blir trött blir han halvt förlamad, eller iaf så försöker han högt och ljudligt övertala oss om att så är fallet. När han är trött vill han bara bli upphivad i nackskinnet och ligga kvar som han landade på ett ungefär. Att lyfta den där klumpen med dödvikt i nackskinnet är inte det lättaste, men försöker man lyfta på annat sätt protesterar han vilt och ska inte alls samarbeta. Han är ju trots allt terrier, det där med särskilda idéer kom liksom på köpet. Imorgon är det dags för utställningsdebuten! Valpklass på en inoff i Hässleholm. Mot två av sina bröder tävlar han, och så syrrorna i motsatt kön såklart. Visst håller ni tummarna för att herr K ska vinna överlägset? 😘 Den ”riktiga” debuten kommer inte förrän i Maj, så denna helgen blir ju alla tiders träningsmöjlighet, för att kunna hitta samarbetet och se vad vi behöver träna mer på. Och så miljön såklart, det är det enda vi inte kunnat efterlikna här hemma. Även om vi tagit tillfällen i akt och tränat både på fullsatta tåg och ett smockfullt Knutpunkten (Helsingborgs tågcentral). Det ska nog allt bli stjärna av min lelle valpskrutt. Våra väskor är packade och matsäckarna är redo i kylskåpet. Min outfit är utvald den också, och godkänd av valpen själv.
Egentligen har jag ju införskaffat en vinröd (teamfärgen) spetskjol just för utställningarna, men eftersom det är mitt i vintern och jag inte hittat några bra strumpbyxor så får den vänta tills i sommar! 😬 Önska oss lycka till?! Nu har några dagar gått och Kiinovalpen har etablerat sig i familjen. De andra hundarna tycker att han är ganska dryg, men han leker med katterna! Eller ja, med Pixie och Yoshi iaf. Han är en så självsäker liten skit att jag blir helt paff, inte haft en så tuff valp förut. Han är mammig, absolut, men han är full av ”kan själv”attityd och jag älskar det! Kanske jag äntligen fått en hund som inte dööööööör om jag går på toaletten utan honom? 😅 Jag tror inte det. Som bilden visar vill han gärna vara med på allt man gör, för det kaaanske händer något kul? Han är helt för vild för att kunna knäppa riktigt bra bilder med mobilen. Såhär ser majoriteten av bilderna på honom ut 😂 Man får passa på när han kissar 😂 På tal om kissar, han är suverääään på att göra ifrån sig utomhus! Det har bara hänt några få olyckor inne, och då har det varit mitt i leken, en akutkiss/bajs och sen rä det full racer igen. Så jag har mina förhoppningar om att han inte ska vara lika svår att få torr inne som vavvajävlarna. Han ÄLSKAR Ilara och leker mer än gärna med henne, speciellt dragkamp är skoj. De är lagom starka för varandra så det passar ju bra. Ilara uppskattar honom också, förutom när han hoppar på henne och ska bita henne i öronen. Man får vara riktigt snabb med att kalla på honom och byta ut bebisen mot en leksak haha. Han lyssnar ganska bra på sitt namn och tycker att det är lajbans att studsa mot en när man ropat. Inkallningsträningen kommer nog gå smidigt! Och tro mig, den ska vi jobba hårt på! För att vara helt ärlig så ska vi jobba hårt på det mesta. Vill inte ha ännu ett fiasko med reaktiv hund, så vi ska utsätta oss för allt möjligt. Alla möjliga olika platser, situationer, folk och hundar. Vi smygstartade lite idag, trots att jag sa att närmsta månaden ska vara lugn så att vi får en chans att bekanta oss med varandra. Vi tog bussen till Dogman och det var självklart nemas problemas för herr Valp. Affären var skitskoj och han ville ta med sig precis alla leksaker och tuggben hem. Personalen skrattade åt honom när han susade mellan hyllorna så fort att öronen fladdrade bakom honom. Det var en väldigt trött och nöjd Kiino som kröp in i min jacka på bussen hem. Där sov han gott tills vi hoppade av och skulle gå hem. Väl hemma så lekte han en stund innan han gick och lade sig på en kudde på golvet. (Eftersom dom där kuddarna agerar snutte till Ilara så har vi en miljon stycken och dom finns ÖVERALLT)
Han sover mer än gärna hos en, men kan lika gärna gå och lägga sig i en helt annan del av rummet. På nätterna sover han i sängen, men till skillnad från mina tidigare valpar så sover han inte vid/på mitt ansikte, utan nere vid benen? Känns så udda 😅 Tror att detta kommer bli så fruktansvärt bra!! Igår var det dags att kolla upp Yoshis öga hos veterinären. Det har ju varit lite knas hela tiden, aldrig öppnats helt och sett ganska knäppt ut, med en tjock hinna för. Det visade sig att själva ögat är missbildat och inte går att göra något åt! Skönt att äntligen fått svar på vad det är, och veterinären höll med oss om att det inte bekymrar honom något. Han är ju frisk, pigg och glad, och precis lika störig och galen som en kattunge ska vara! Och ögat bråkar inte, det är inte torrt, det rinner eller klibbar inte. Och eftersom han inte vet något annat så stör det honom inte att vara blind på ena sidan (vilket han är, märkte vi under undersökningen). Så han får vara vår lilla missbildade kattbebis helt enkelt! För övrigt skötte han veterinärbesöket med bravur, han var jättelugn och duktig. Resan var inte lika tyst och skön däremot, men sånt får man leva med. Efter veterinärbesöket så åkte vi till Granngården för att fylla på djurmatsförrådet. Ilara godkände stället, de hade ju för tusan gratis pepparkakor!!
Så ja, så nu är frysen full av Mush och katternas torrfoderslåda är full igen. Och min plånbok en hel del fattigare ;) MEN- vad irriterad jag är på Granngården??? I kassan fick jag frågan om jag hade ett stämpelkort? Nej, det visste jag inte ens att det fanns. Men jodå, handlar man på djuravdelningen så får man en stämpel för varje 250:- man handlar för. När man har fått 10 stämplar får man 500:- att handla för. Det kunde jag ju fått veta förra gången jag var där och handlade för 1500:- tycker jag, då hade mitt första kort varit fullt nu 🙄 Men men, nu har jag ett stämpelkort att fylla iaf, haha! Nu gillar jag Granngården ännu mer, vilken tur att jag kan köpa mat till ALLA djuren på ett och samma ställe? 😍 Ville köpa ett regntäcke till Maiia också, men de röda jag tittade på fanns bara i stl 35 och det är ju på tok för litet för en rultig mupps. Och rött vill hon ju såklart ha, det är ju hennes färg! Får bli ett annat helt enkelt.. Long time, no see! Har verkligen inte känt för att blogga den senaste tiden. Det har hänt så mycket negativt, så jag har varit helt för stressad inuti och då tappar jag lusten att vilja dela med mig av mitt liv helt enkelt. Tog en paus från diverse gruppchatter på facebook (vilket tydligen inte togs emot så bra från alla håll?whatever.) och höll mig ifrån bloggen. Instagram var bra, där räcker det med att slänga ut en bild eller två, där behöver man inte faktiskt SKRIVA för att någon ska tycka att det är tillräckligt intressant! Men idag har varit en bra dag! Så bra att jag måste dela med mig av lite. Ilara var på öppna förskolan för första gången, pch det var SÅ kul, trots att det bara var ett annat barn på plats. Bulan behöver inga kompisar för att roa sig ;) Dessa ringarna var kalaskul! Hon ville inte alls släppa dom, under nästan hela tiden vi var där hade hon dem i ett stengrepp. Jag tror på allvar att ungen har sugproppar under fötterna. Apa! Det var liksom bara att gilla läget när hon fick för sig att promenera upp för kanan. Men det var så klart kul att åka ner för den också. Men inte utan ringarna! Aldrig utan ringarna. Nöjd och glad kunde hon sitta i vagnen efteråt, när vi passade på att storhandla. Inte många minuter senare somnade hon som en stock 😬 När vi kom hem så fick hon en present (i förskott) av sin mormor. En gigantisk Enhörnings-förvaringspåse!
Ilara hälsar att i den kommer alla hennes födelsedagspresenter få åka hem efter ettårskalaset nästa månad. För självklart får kalaset enhörningstema i vitt/rosa/lila. Planeringen är i full gång och jag är SÅ GLAD över att kunna fira min avkomma ordentligt. Med massor av människor som VILL komma och fira henne! Hon ska få precis sådana kalas jag alltid velat ha (födelsedagar är något heligt i min värld, det ska firas ordentligt! Men förutom ett fååååtal gånger så har det inte blivit av för min del. Främst pga ointresse från vänner, från släktens del har det väl närmst blivit något kort och pliktskyldigt.) Har tusentals idéer för både pyntning och tårtmakeri, låt oss hoppas att det blir något bättre än vad jag vanligtvis brukar skapa? 🙄 Vad som annars händer? Familjen utökas inom kort, vi letar nytt boende (igen..), väntar på besked ang arbete och nattar bebisen med ”zootopia” varenda kväll. Gårdagen spenderade vi i Eslöv (jag vet, av alla ställen...) Först hälsade vi på Jessie och alla huskiesarna en sväng. Ilara tyckte att fluffrumporna var hysteriskt roliga, och iaf Chio tyckte detsamma om henne. (Om någon är intresserad så är hennes outfit för dagen följande: svart linne från H&M, Hello Kittyshorts med frukter på, och ett par rosa converse. Fint skare va! ) Sedan följde ett besök hos en vän till mamma, och sen vidare till sushiiiiiiiiii! Avocado/tofu och avocado/inlagd gurka, yum! Efter sushin så gick min mor bananas och köpte ca hälften av Kappahls Newbiesortiment (Ilara ska spendera morgondagen med att visa upp sina nya plagg, no worries) samt en sväng in till leksaksaffären som resulterade i ett stycke docka (som fick heta Kokos), en klossgrej och en mjuk hjärtboll. På tågresan hem hade Ilara bajskalas, som tur var så hade hon ju massor av nya kul grejer att trösta sig med när hon kom hem ;) Hon visar verkligen när hon gillar/inte gillar något. Det är min unge det! Detta är då ”klossgrejen”. Hon använder den på sitt egna lilla sätt.... Hon var heeeeelt totalt superslut efter en lång dag med myclet intryck. Som tur är så har hon sina gosekuddar. Småhundarma tyckte att jag var betydligt mysigare än någon sketen kudde. Efter många timmar ensamma hemma så var de som små plåster. Tur för dom, att dagen efter skulle spenderas i lugn och ro hemma. Någon kortiskiss har dom fått, annars har det varit för varmt (och jag för trött och ont) för mer krävande aktiviteter. Thibo fick en liten längre runda framåt eftermiddagen. Joakim och jag tog bebis i vagn och podenco i flexikoppel och gick (en omväg) iväg för att handla lite samt att möta upp min lillebror vid tåget. Thibo fick några beundrare när vi var iväg, några som var tvugna att fråga om rasen, och så hör och häpna, en tjej som kände igen att det var en podenco! Hon följer en fellow podencoägare på instagram och är helt förälskad i rasen och blev SÅ glad över att äntligen få träffa en på riktigt! Thibo var inte helt obekväm i all uppmärksamhet, attentionwhore som han är ;) När vi kom hem så satte jag mig för att plantera om lite tomatplantor, och kunde inte låta bli att testa gro fram lite paprika från kärnorna som blev från middagens paprikor! Spetspaprika och eh... annan paprika. Nu kom mitt lilla växtakvarium till användning igen. Ampeltomaterna fick komma upp i balkonglådorna (de ska vara hängiga då dom ska växa neråt) och mina miniminitomater kom ner i sina krukor i lastpallshyllan. De ser något pluttiga ut bredvid hallonbusken och smultrondjungeln, men de ÄR ju pluttiga :p Som färdigvuxna ska de bara vara runt 2-3 dm höga och tomaterna blir ungefär som vinbär i storleken. Så söta! passade på att klä om en av Ilaras ersättningsburkar.
Jag älskar glitter och behöver alltid förvaringsburkar, så detta är ett perfekt återbruk 💪🏻 Ska lätt göra fler ;) Alltså min uteplats!! 😍 Idag tullade jag lite på de undansparade semesterpengarna och köpte lite växter (och krukor) så nu börjar det faktiskt att se riktigt bra ut där ute! Smultronplantor och hallonbuske inhandlades idag. Lavendel och lila blomma fick jag i mors dagspresent ❤️ Letade efter en turkos kruka modell större på IKEA idag, meeeeen hittade inte dom någonstans? De måste varit slut, för lapparna fanns men inte krukorna. Så min stackars lavendel får vänta lite på att bli fin. Stackars Sandra som fått asa omkring på mig hela dagen. Först till Granngården, Väla (det var dock hon som ville dit), IKEA och sen till Perstorp för att lämna råttbebis, träffa Tamlina och fått lite råttor fotograferade. Vi avslutade kvällen med lite grillning, och jag fick planterat om mina växter. Lite tomatplantor, en jordnötsplanta och två djungelgurkor 💪🏻 Hoppas de överlever omplanteringen 😬
Nu ska de få stå ute om dagarna tills de är vana, sen ska de flytta ut på heltid. Hoppas att de överlever katterna tills dess... Är alldeles slut nu, och har så vansinnigt ont att jag knappt vet var jag ska ta vägen, så blir ingen direkt motion eller aktivering av hundarna ikväll meeeen de hade roligt när de var med oss på uteplatsen tidigare så de är ändå nöjda och glada nu när de ligger och slappar i soffa/hundkorg. Tänkte se om kroppen håller för en cykelrunda med puckot imorgon, svanskotan och sittbenen uppskattar inte cykelsadeln om jag säger så. Blä. Igår morse packade Minus och Zhili sin väska och så tog vi tåget till Hässleholm. Där mötte vi upp Linnea, så Zhili blev okontrollerat överlycklig. Där var ben och öron precis överallt! Vi blev upphämtade med bil och åkte långt ut på landet. Det vankades valpträff! Förutom Zhili och hennes 4 syskon som föddes för snart två år sedan (hjälp, var tar tiden vägen???) så blev Minus pappa till ytterligare några valpar under förra sommaren. Igår samlades 4 av dom (tillsammans med sina föräldrar och halvsyster Zhili) på en gård och vilken dag vi hade! Solsken, grillat, fika och hundar i massor. Helt otroligt att 7 hundar kan samsas så otroligt bra. De sprang lösa allihop, runt och utforskade vartenda grässtrå. Hälsade på hästarna, fåren och lekte jättefint. Vi var på plats runt 12tiden. Vi åkte hemåt vid 20. Behöver jag nämna att hundarna var något däckade på kvällen? 😅 Tusen tack till valparnas uppfödare för en supertrevlig dag, till valpköparna för trevligt sällskap. På återseende 🙏🏻🌼
I helgen var vi iväg hos Joakims pappa för att fira hans lillasysters födelsedag. Hundarna tycker att det är lajbans att vara där, eftersom de får springa fritt i den stora trädgården. Ilara tyckte inte heller att trädgården var fy skam, det var roligt att pilla i gräset och titta på hundarna som busade. Hundarna fick kyckling till frukost, perfekt att tugga på i gräset! Hickas klassiska tiggpose. Resorna dit och hem gick sådär. Zhili är inte jätterolig att ha med sig eftersom hon är väldigt reaktiv och det var fullt av hundar och folk överallt, men vi fick det att fungera. För att förenkla för mig fick Hicka sitta ganska mycket i vagnen. Hon älskar det, jag får ett koppel mindre att hålla reda på och hon slipper bli nertrampad. Minus är en hund som inte alls är svår att resa med. Han tar det mesta med ro, som synes.
Idag är vi hemma och istället för att fira valborg som alla andra, så har vi städning på schemat. Alla klor är klippta och snart ska jag rengöra råttburar. Yay 😅 |
Välkommen!
Roligt att du vill läsa om vårt vardagsliv, här bjuder både tvåbenta och fyrbenta på sig själva! Arkiv
December 2018
Kategorier
Alla
|